För ett par årsedan höll jag på att stressa ihjäl mig!
Ville hinna med allt! Vi höll på att starta upp en tredje Salong, HAIR på Wieselgrensplatsen och jag väntade mitt tredje barn.
En busig hundvalp införskaffades också just i denna vevan. Jag sprang emellan kunder,salonger, dagis, mödravårdcentralen skola och möten. Valde frisörutrustning, inredde och flängde runt. Ville helst vara på tre ställen samtidigt. Kände mig så otillräcklig.
Min hjärna höll på att explodera. På morgonen kunde jag riktigt känna hur adrenalinet kokade i mitt blodomlopp.
Tillslut så började jobbiga tankar att slå rot. Jag överdrev mina problem. Det var lyxproblem egentligen, självförvållade dessutom, men inget kändes längre roligt och jag började få katastroftankar. Hjärnan spelade mig spratt och jag började haka upp mig som en trasig CD skiva.
Det kunde röra sig om alltifrån att något skulle hända min familj, till att jag bara var rädd att missa något. JAG som alltid haft kontroll och gillat läget, blev hysterisk över minsta motgång. En sämre vän och sämre mamma.
Jag gick till en läkare och han gav mig medicin. Inte heller detta hjälpte. Jag blev tjock och trött. Min syster slängde ut tabletterna efter ett år.
Men så sökte jag själv upp en sida på internet om självhjälp. Där fick jag hjälp att styra upp mig själv och få in mina tankar på rätt köl igen.
Jag skulle färga ALLA jobbiga tankar gula. Började jag tex älta eller må dåligt så skulle jag direkt tänka AHA EN GUL FUL TANKE vill smyga sig på mig. Jag har inte tid eller lust med gula tankar.
Tänk att detta enda löjliga tankesättet fick mig på rätt spår igen! Sakta men säkert så färgade jag allt jobbigt gult och kunde skilja på en överdriven jobbig tankebana och en positiv tankebana som jag gärna fick utveckla.
Min lillasyster bad mig att dela med mig om detta i min blogg, då jag har hjälpt andra med dessa små knep. Tex. vid anorexitankar eller annan svår stress. Ett tips till var att alltid ha en plats dit jag kan fly mentalt. Blir det för stressigt, så vips befinner jag mig på en öde strand i Thailand. Jag ser havet och jag är totalt lugn. Det stället existerar och jag flyr dit. Resten av världen, trafiken, köerna är hanterbara igen, min puls blir normal. Det handlar om mind control bara :D
Ps, detta var jobbigt att skriva om för det är ett pinsamt ämne. Fast det inte borde vara det egentligen :/






beatrice
Bästa tina du är en krigar prinsessa och en underbar person, att du delar med dej av ditt liv och tankar är ett steg frammåt och du har verkligen lyckats du är en underbar mamma och en perfekt fru och den bästa chefen man kan ha och absolut en bra vän och med mäniska bara genom att skriva detta inspererar du säkert många som just nu sitter fast i klistret och kanske behövde lite hopp fortsätt med din blogg den e underbar Kram Betsa