Livet är ett nöjesfält. Det finns allt möjligt där. Jag vill så gärna åka vissa attraktioner, men jag är inte stor nog. Vågar inte alla.Får inte alla…

 Jag älskar att hoppa på och av karusellerna, de karuseller jag gillar. Första gången blir jag övertalad eller pushar mig själv, redan andra gången är den okej och trygg. Blir stärkt och glad över att jag gjorde det!

 Man kan bli snurrig och må illa ibland, över för mycket av det roliga/läskiga. Jag prövar i alla fall alla! Har ju ett åkpass runt min handled. Det skaver och skär in lite men jag är glad över att jag fått det.

 Vissa sitter bara på en parkbänk på tivolit och väntar på de andra som åker. Fastän de har ett åkpass. De testar ingen attraktion alls, tycker det är enbart jobbigt/farligt trist. Är ensamma.

 (man kan ta åsnan till vattnet men inte lära den att dricka) De har fått ett liv, men vågar kanske inte  leva det.

   Nästa år så ska jag in i Spökhotellet GASTEN igen, fastän jag svurit ett” When hell freezes” på just den…

jukebox är lika med huvudvärk